Nu är det dags igen. Resan bokat… Hyrt AirBnb-lägenhet och fått ledigt från jobbet. Det är med andra ord dags att ta sitt pick och pack och och om 1.5v fara till Prag.

Det ska bli kul att se vilka som kommer i år och att träffa alla, inklusive Filip (som anordnar lägret) och Otsuka Soke. Det var 2 år sedan lägret blev av sist och Otsuka såg jag för ganska precis ett år sedan. Nu har jag inte tränat speciellt mkt sedan Japan förutom att jag kastat lite sporadiskt. Tekniken med boshuriken har jag med största säkerhet kvar, medan katorna för Fundô Kusarin ligger definitivt långt bak. Tanken är att fram till jag åker repetera katorna praktiskt (så mkt jag nu får tid för det) men framförallt memorera kombinationerna, då de lär tränas som vanligt samt att jag som 1a kyu ev blir tillfrågad att försöka mig på shodan. Blir så fallet, får jag försöka, men annars tror jag att jag väntar ännu ett år. MSR Sverige har ju en Shodan, så det kan räcka ett tag till.

Fortsätt läsa

Tanken med bloggen var ju att försöka hålla den uppdaterad och att lägga in något regelbundet, men så har som sagt inte det blivit. Men jag tänkte att jag iaf skulle göra en liten recap från resan som jag åkte på för ganska precis ett år sedan.

Som vanligt var det en familjär känsla att landa på Narita och det samma med både kommande tåg och boende. Nytt för iår var att jag såg till att boka mig en liten airBnb-lägenhet i Ueno. Lägenheten var inte direkt stor, men ändå en liten tvåa som låg på 6e våningen, med en rätt trevlig utsikt. När jag tänker på Tokyo tänker jag på alla höghus, men när man väl tittar sig runt så är de inte så höga annat än mitt inne i smeten.

Fortsätt läsa

Jag och grant drog ytterligare ett läger under 2016. Det var min andra gång i Prag och jag hade som vanligt sett fram mot denna resa.

Att komma dit var som att inte varit borta alls. Samma människor och samma lätta attityd bland alla. Skillnaden denna gång var nog mest att nu fick man igenkännande blickar och glada leenden när man tågade in.Fortsätt läsa

Från inget fram till MSR
Kasta kaststjärnor måste ju ändå varit alla pojkars, som växte upp på 70-talet, stora hemliga dröm eller hobby. Alla ninjafilmer som fanns att tillgå gjorde nog alla killar (och säkert vissa tjejer) till ninja-wannabies, där alla klippte till kaststjärnor ur tunn plåt och/eller sågade av en sopkvast eller två till karatepinnar. Fortsätt läsa