Från inget fram till MSR
Kasta kaststjärnor måste ju ändå varit alla pojkars, som växte upp på 70-talet, stora hemliga dröm eller hobby. Alla ninjafilmer som fanns att tillgå gjorde nog alla killar (och säkert vissa tjejer) till ninja-wannabies, där alla klippte till kaststjärnor ur tunn plåt och/eller sågade av en sopkvast eller två till karatepinnar. Så här efter 30 år kan jag erkänna (med viss stolthet) att jag var en av dem. Men mer än hemligheter för föräldrarna blev det aldrig. Men tiden gick och kampsportsintresset dog aldrig ut. Intresset blev till Karate och Kendo för att under mitten på 90-talet flyttas över till ninjutsu och bujinkan. Men något direkt kastande eller tillverkande av vapen blev det inte av på många år.

Nu
Efter ett år av kastande med Grant som backup, har jag fått många tankar och många ideer. Jag håller på att skriva ett kompendium på svenska där jag har försökt filtrera all information jag läst, sett och prövat mig fram till. Kompendiet innehåller även MSR officiella graderingsbestämmelser och jag försöker att få det så komplett jag kan med min nuvarande nivå.

Men det är svårt att inte ha en lärare att regelbundet träna med. Videos, telefon och chattar är bra, men kommer inte i närheten vad jag nog helst skulle vilja. Men å andra sidan kanske det är bra? Jag får verkligen testa mina kunskaper samt använda alla mina år av budo-träning för att se vad som är vettigt eller inte. Nog tror jag att jag är på rätt väg, men vissa dagar undrar jag vad jag håller på med.

Men året kommer innehålla ett par läger i Helsingfors och i Prag, där båda lägren hålls av Ôtsuka Soke. Får jag även till regelbunden träning kan jag och mina blivande träningskamrater säkert göra något bra ut av det.

Framtiden?
Som tidigare nämnt. Jag vill få till en träningsgrupp och dela med mig glädjen i att kasta.  Men hur det blir får vi se. Jag har iaf goda intentioner.